Trotyltankar

Explodera då för helvete!
Så kan det kännas ibland när skallen är fylld av idéer och kreativa tankar som inte får ordentligt fäste utan bara ligger och glöder som en gammal stubin. Årgärd krävs!

Jag har tusen och åter tusen planer för allt möjligt men det är sällan man påbörjar, för att inte nämna slutför dem.
Jag önskar ibland att jag var en person som gav mig fan på någonting, behöll glöden genom hela projektet och sen levererar den till hundra procent.
Tyvärr är jag han som så sakteliga börjar skrapa på ytan för att sen finna att jag inte har intresset kvar för det som skulle kunna finnas där, under rutin- och vardagssmuts.

Det som jag lärt mig för att åtminstone nå närmare slutföranden är att göra allting helt själv!
Ofta blir det ju så att om man har en kreativ tanke som känns stor, då vill man kanske ha någon som hjälper en. Men om den som ska hjälpa inte brinner lika innerligt för din idé så blir det oftast ett enda stort projekt som ligger långt ute på "det senares" ishav.

Hjälp är ju underbart, vetskapen och känslan över att folk ställer upp, så det är inte det att folk sviker, snarare att deras egna planer och idéer måste gå först.
Och det är inte konstigt.

Nu så har jag iallafall gett mig fan på att ta mina bästa hjärnkreationer och låta dem bli trotyltankar!
De kommer att explodera och tvinga ut det som legat där uppe i något hörn för att hamna där det ska!
Nu ska man ju aldrig lita på sprängmedel men eftersom det är något som jag endast skapat i mitt eget huvud, borde jag kanske även kunna bestämma vart krevadgropen hamnar, vad som ligger i den, och främst - vad som växer ur den!

Till alla uppfinnare och ni som gör slag i saken och inte väntar på en ny och bättre dag - Stor respekt från burlin!
Nu tar vi tag i saker och gör jävligt vackra hönor av jävligt små fjädrar!

/burlin

- författat på burlins mobila enhet