Jag har träffat så många som säger sig blivit sårade, tusentals gånger och på tusentals olika sätt.
Effekten av detta är ju ofta att man blir skygg, väljer utanförskapet och sätter sig gärna på ett bra avstånd och iaktar istället för att delta själv.
Detta handlar ju oftast om relationer mellan kvinnor och män men även inom familjen, nära släkt eller släkt på håll som befinner sig långt ut på en skör gren i släktträdet.
Den gemensamma nämnaren är ju att de som blivit sårade om och om och om igen, dom slutar efter att tag att både tro och bry sig, eftersom de anser att det goda i människan endast måste vara en myt.
De ser på sin omgivning, håller sig nära liksinnade och likasårade för att bekräfta deras rätt att vara negativa mot människan. Detta är ibland personer som avskyr "nya" bekantskaper och har en rent av fientlig inställning om någon ny individ försöker att ta sig in i den här sårade personens "säkra" cirkel av vänner och/eller bekanta.
Då dör omtanken. Eftersom vi alla blivit sårade både en och tvåtusen gånger så kan detta sätt bara leda till att vi slutar att bry oss överhuvudtaget.
Vi borde ju vända oss mot dom som vi faktiskt vet älskar oss och ser till att vi mår bra istället för att skjuta dem ifrån oss.
Man ska alltid kapa av ruttnande delar i sin krets om det finns de som bara är egoister och sårar. De ska bort, men rensa inte för fort! Det är oftast majoriteten som består av underbara människor medan bara en liten del stjäl din energi och tid.
Jag skriver detta eftersom att det var Mors dag i söndags. Då tänkte jag på de som har haft en riktigt dålig mamma eller kanske ingen alls.
Jag led med dem och insåg att dagar som Mors- och Fars dag måste göra lite ont i deras hjärtan om de haft en eller två dåliga föräldrar. Jag insåg då också att detta säkert kan leda till pessimism och mörka tankar vilket i slutändan drabbar omtänksamheten igen men jag blev ändå glad att faktiskt jag tänkte på de som blev utan. Dom som aldrig fick vara med och fira en sådan dag.
Självklart tänkte jag på min egen mamma som tveklöst är den bästa man kan finna!
Jag har tyvärr inte hunnit ge henne Mors dag-presenten än men jag lägger den här så länge så både ni och hon kan läsa den innan hon får den inslagen och "tillfixad"!
Till mamma
Från tiden innan till dagen ett
Är du den första jag både lärt känna och sett
Du gav mig ett hem och du vårdade mig
Du såg till att allting ordnade sig
När uppåt var ner och allting tvärtom
Lärde du mig vad världen handlade om
För genom åren tillsammans fanns du alltid där
Från gladaste glad till tväraste tvär
Du har gett mig minnen för livet och mer
Lärt mig så mycket om allting som sker
Visat och fixat och lagat och gjort
Allt det tillsammans är det största av stort
Och omöjligt mycket vill jag ge tillbaka från mig
Till världens bästa mamma, för Jag älskar dig!
Fortsätt ge av er själva till de som förtjänar det! Det är så vi syr ihop världen lite grand!
Fred!
/burlin
Underbar dikt! /Helena
SvaraRaderaTack ÄLSKADE son för denna underbara dikt!!!!!!!!!
SvaraRaderaJag hade inte kunnat få en mer omtänksam och kärleksfull son än du!!!!!!!!
Du är också en omtänksam far till din lille son samt varm och go mot din sambo.
Kramar i tusental!!
Jag älskar dig min son!!!!/Mamma Benita
Mamma, det var så lite så! Bara ord i en bra följd och ordning kan ju aldrig mäta sig med verkligheten. Men man gör ju vad man kan för att försöka sätta en tanke och känsla på pränt!
SvaraRaderaHelena: tack så hjärtligt kära du! Det är alltid kul med lite kommentarer efter inläggen =)
Härlig och läsvärd text och dikten gör att man kan fälla en tår eller två.
SvaraRaderaFather