Förfall, mellanmjölk och pladder

Datorhaveri samt utlandsresa gör att den eftertraktade burlin-EPn blir fördröjd något ytterliggare. Samtidigt har jag upptäkt att vi är riktiga "Svenssons" bara genom att uttrycka oss på ett visst sätt. Resten är bara bla ha bla ha.

Den skulle ha blivit klar denna vecka, skivan alltså, men dessvärre så drabbades min kära producent och Orakel Stefan av ett jävligt tråkigt datorhaveri som gör att han måste installera om Windows på en hårddisk som han inte har.
Som tur är låg all musik som han arbetar med på en annan HD, så inga spöken där, bara förhalningarnas jävla väsen!
Daniel som fixar omslaget drog utomlands i nästan samma sekund som jag fick mail från tryckeriet att filerna skulle skickas i ett annat format. Ja, han som har grejerna och kan grejerna är på Rhodos så det får vänta det med!

"Murphys lag" glöms alltid bort till den dagen då den drabbar en själv! Förbannat härligt!

Jag släpper förfallet i skiv-görandet och går istället raskt vidare till nästa ämne, nämligen Mellanmjölken!

Jag satt på en middag för inte alls så länge sedan och hamnade i en sån där diskussion som man aldrig kommer ihåg dagen efter men som man helt säkert vet var en sån där episk grej som lät och verkade så bra att man borde ha tagit patent på tanken, snacket och idéen både där och då!
Nu gjorde ju ingen i sällskapet det, så istället ska jag försöka gräva i mitt luddiga minne för att försöka finna poängen i vad som då verkade vara så intressant och insiktsfullt.

Jo, "Svensson" är ju en klassiskt benämning för att ligga i mittfilen på mellanmjölk-Sveriges autobahn. Alltså, Jantelagen - vanlig, vanlig, grå, grå.
Jag tänkte nämligen på två uttryck som dök upp under den här middagen som är så typiskt "Svensson" att det nästan är löjeväckande!
Det handlar helt enkelt om; "Så roligt ska vi inte ha" och "Det är en dag imorgon också".
Snacka om att ikläda sig rollen som jävligt medioker, ganska trist och rent av glädjedödande!
Nu har jag inte forskat i ämnet eller luskat runt efter fakta om liknande uttryck i andra länder men jag tror att detta är något vi är ganska ensamna om!
Tänk er att sitta på en fest där någon glad jävel helt ur tomma intet föreslår ett
ölspel eller någon annan typ av alkoholmässig(eller alkoholfri) stämningshöjare och få det direkta svaret att, "Så kul ska vi inte ha". Eller, samma senario; värden/värdinnan reser
sig, sträcker på sig och gäspar och avslutar lite trött med att, "Nä, det är ju en
dag i morgon också"("Det kanske är dags att tänka på morgondan" är en annan
version av samma trista uttryck).

Ni som som använt något av dessa uttryck bör omedelbart skämmas och snabbt börja
fundera över varför ni vill hindra andra människor från att ha roligt. Det finns ingen anledning att "försvenska" oss mer än vi redan är, jag menar lagom
- Neutrala var vi redan under andra världskriget*, så skärpning!

Jag måste tillägga lite ursäktande pladder innan jag rundar av. Blogginläggen dyker ju som vanligt upp här men med lite längre mellanrum, som ni kanske märkt.
Varför det är så beror mycket på att jag är en nybliven småbarnsförälder och det tar så klart lite mera tid att göra vissa saker.
Jag skyller alltså helt och fullt på min son Gabriel utan en droppe dåligt samvete.
Om ni vill kritisera mig på grund av just detta så kommer jag inte att bemöda mig med
att svara, för helt ärligt - så roligt ska vi inte ha!

*Om man öppnar upp järnvägarna som ska hjälpa en växande militärregim att frakta
judar, oliktänkande och kommunister, bör man väl kanske inte kallas för "neutral"

/burlin