Dessutom, vi fallerar när vi planerar våra liv, mest för att det aldrig blir så som vi tänkt. Gud skrattar eller gömmer sig eller förnekar sin egen existens medan vi faller i bitar och krossas i vardagens små och stora motgångar.
Hur ofta har inte jag planerat saker som aldrig blir av?! Säkert tusen gånger om. Senast är väl Burlin EPn som fortfarande inte är klar. Det jag lärt mig är att planera inom rimliga gränser, samt aldrig ha dör stora förhoppningar, det minskar iallafall besvikelsen en del.
Jag tror att ju mer vi bara låter oss leva och ta vissa saker som dom kommer utan att bygga upp orimliga försvarsmurar, back-up system och överfulla agendor, ju mer kan vi slappna av och undvika västvärldens patenterade utbrändhet ett litet tag till.
Jobb för att leva, lev inte för att jobba! Det måttot lever jag under.
De som lever för sin karriär har såklart gjort sitt val men jag tor att senare i livet uppräcker dessa tunneltittare att de gått miste om massor med ljus- och livskänkande saker som oerhörd kärlek, passion, barn och hobby (om de nu inte är gift med chefen och försöker valla in sina barn i familjeföretagsvärlden).
Ta ett andetag, sålla bort allting du skulle kunna tänka dig att leva utan och koncentrera dig på det som finns kvar när du andas ut.
Då kanske Gud eller någon annan torkar sina tårar och ler mot dig, för du kanske just upptäckt meningen med livet!
Lev ut era drömmar med det lilla som oftast visar sig vara det största om du står tillräckligt nära!
/burlin
- Författat på burlins mobila enhet
Location:Gävle Brovägen,,Sverige
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar