Burlin Spotify Twitter Facebook Instagram

För de av er som av någon anledning vill ha mer: Burlins Jävla EP och andra diverse ljud på Soundcloud dessutom finns jag på Facebook, Instagram och Twitter!

21 oktober 2010

Lättläst/Svårsmält

Ja, detta inlägg blir lättläst men kanske inte tråkigt, eller för den delen kort heller! Vem vet.I vilket fall som helst så har jag tänkt på hur inriktad man är på sig själv egentligen, fast man glider runt i vardagen och tycker att man är en ganska reko kille så tror jag fan att det är självbedrägeri till viss del.

Jag lyssnade på en bok som gav mig en del att tänka på, "Tusen strålande solar" av Khaled Hosseini . Den beskriver livet för två kvinnor som lever och försöker överleva i Afghanistan både innan och under Talibanväldet. Boken beskriver ganska grafiskt övergrepp på individen, människor och främst kvinnor i ett enormt kaotiskt land. Det som gjorde mig fundersam och självkritisk var hur lätt man bara suger i sig ett par nyhetsuppläsares kommentarer om enormt stora händelser som lämnar märken i historien som ingen någonsin kan vara stolt över, vi stänger av, går ut och joggar, äter och sen drömmer sött om prinsen eller prinsessan som finns eller önskas finnas i våra liv.
Då är man väl rätt egoistisk egentligen. Samtidigt kan man ju inte tappa hakan och hänge sig åt all tragik och alla orättvisor i världen då de bara överlappar varandra, det ena mer helvetiskt än det andra.

Jag undrar om inte det för vissa är Helvetet att få gå i ett par skor eller barfota, genom ett liv genomsyrat av motgångar, övergrepp och sorg. Visst måste det ändå kännas så!
Trots allt får man ändå höra historier om överlevare och ögonvittnen till helt obegripliga hemskheter
som på något sätt funnit att livet är bra efteråt och att de nått någon form av försoning med sina plågoandar och historia.

Själv klagar jag på att inte ha tid och att man har för mycket att göra. Löjligt om man drar direkta paralleller men samtidigt är det nästan idiotiskt att ens ge sig på att försöka.
Vissa växer upp i relativ trygghet medan andra får vandra genom ett liv fyllt av smärta och förlust.
Det är något man får acceptera, alltså att det finns helt olika sidor på myntet men däremot får vi aldrig glömma de som inte varit lika lyckosamma!

Det hjälper ju inte rent fysiskt att bara tänka på andra människor som har det svårt men jag tror att man kan bli mer ödmjuk om man försöker leva lite mer som "de olycksamma" skulle önska att de kunde leva! Skänk en tanke och någon gång kanske ett tillfälle uppenbarar sig då du faktiskt rent fysiskt kan hjälpa en medmänniska som farit illa.

Jag hoppas mitt skrivande kan ge tröst, kanske få någon att tänka om eller iallafall tänka till,
för skillnad gör vi, hur omedvetna vi än spelar!

Hoppas ni alla som läser detta fått en liten tankeställare, om inte annat, läs boken "Tusen strålande solar" så lovar jag att du kommer göra det efter sista sidan är vänd!

/burlin