Du är så svår att nå

Alla vi, stora som små, drömmer om att nå upp till himlen och få leva svävande och problemfritt efter att ha uppnått alla mål, på ett eller annat sätt. Så varför blickar många av oss bara upp mot det stora blå utan att egentligen ha en ordentlig plan för att ta oss dit?

Det dök upp som en melodi i mitt huvud, "Du är så svår å nå" när jag försökte få tag i min käre vän Anton. Han hade inte varit varit svår att nå på något sätt, melodin bara dök upp.
Senare satt den där, som fäst på ett hjul som snurrade i skallen vilket gjorde att melodin dök upp med jämna mellanrum vilket nu, några dagar senare är början på en ny Burlin-låt.

Det svåra och lite underliga var att koppla ihop melodin med texten för syrsan ge den en riktig betydelse. Det känns som om jag sammanfattade det ganska bra i början av detta inlägg men jag ska förtydliga lite till, mest för att jag älskar att upprepa mig.

Himlen är blå, vi tittar men ack
så mycket vi blundar ändå
Vi lever så olika under samma tak
På en väg som är allt annat än rak
Vi kämpar och trälar och gråter ibland
Och allt vi behöver, en hjälpande hand
Men livet passerar, vi får det att gå
Och ofta så dör vi utan att nå det blå

Sträck er, kämpa, be om hjälp och bestig berget som är tröskeln till just er himmel!

/burlin


- Författat på burlins mobila enhet

Location:Estunavägen,,Sverige